Från systemfel till mätbara materialflöden i byggsektorn

Byggsektorn står inför en stor omställning där enorma mängder material slängs i onödan, samtidigt som kraven på klimatrapportering skärps. Valet av återvinningspartner handlar inte längre om enkel avfallshantering, utan om strategisk resurseffektivitet. 

Svensk byggsektor står idag för drygt 40 procent av landets samlade avfall och närmare 20 procent av växthusgasutsläppen. I ett projekt ska forskare på Lunds universitet nu kartlägga husproducenters spillflöden. De kommer då att försöka på svar på frågor som var spillet sker, vilka materialflöden som finns, hur materialet praktiskt kan tas tillvara och krav finns från myndigheter för att bygga med spill. 

Som orsak till varför så mycket material slängs anger de:

• Avsaknad av rutiner.
• Att material är så billigt att arbetskostnader för att ta vara på spillet ibland blir högre än att använda en produkt.
• Leverans i fel färg, storlek eller träslag och att det kostar för mycket tid och pengar att skicka tillbaka.
• Delar av tillsågade brädor och skivor som inte passar någonstans. 

Samtidigt lyfter forskarna att de officiella siffrorna för spill från byggbranschen är både föråldrade och otillförlitliga. I projektet ska de därför även titta på de spillfaktorer som anges i Boverkets klimatdatabas och ge förslag på uppdaterade siffror.  
 

Systemfel bromsar omställningen

Utmaningen stannar dock inte vid enskilda byggarbetsplatser. Experter från IVL Svenska Miljöinstitutet pekar i ett debattinlägg på att det är för enkelt att riva och att det finns systemfel i hela branschen som bromsar omställningen. De lyfter fram tre avgörande systemfel:

• Dagens ekonomiska spel- och skatteregler gör det ofta snabbare, enklare och mer rationellt att riva och bygga nytt än att bevara och återbruka. Dessutom behandlas återbrukade byggprodukter skattemässigt som nya, och avfallstaxor är för låga för att driva förändring.
• Flera av de regelbaserade styrmedlen är för svaga. Kraven på byggnaders totala klimatåverkan behöver skärpas och premiera bevarande, ombyggnad och återbruk. Här lyfter de även att beroendet av inflödet av material gör oss sårbara och att befintliga byggbestånd bör ses som en resurs och inte framtida avfall. De påpekar också att befintiga lagkrav, som krav på återbruksinventering, behöver få genomslag i praktiken.
• En nationella samordning kring återbruksmarknaden saknas, vilket gör att enskilda aktörer tvingas hitta egna lösningar i stället för att arbeta storskaligt.
   

Inkludering av cirkularitet i byggnaders livscykelanalyser

För att vända utvecklingen krävs flera insatser. Ett sådant är det projekt  IVL Svenska Miljöinstitutet driver tillsammans med flera branschaktörer. I projektet ska de undersöka hur cirkularitet kan inkluderas i byggnaders klimatberäkningar. Syftet är att skapa beräkningsmetoder som faktiskt fångar upp det verkliga klimatvärdet av att bevara byggnader, återbruka material och designa för flexibilitet. Detta ger beslutsfattare det rättvisa underlag som krävs för att fatta hållbara beslut redan i tidiga projekteringsskeden.
 

En strategisk partner inom avfall och återvinning

När kraven på uppföljning och spårbarhet ökar, blir valet av avfalls- och återvinningsleverantör en viktig fråga för byggsektorns ledning och inköpare. Det krävs en struktur som stöttar arbetet med sortering och avfallshantering i praktiken. PreZero erbjuder tjänster inom bland annat:

• Minimering: Rådgivning och strukturering i tidiga projekteringsskeden för att identifiera risker för spill och underlätta rutiner som minskar avfallsmängden.
• Återbruk: Sortering och hantering av byggkomponenter för att underlätta vidareförsäljning eller återanvändning i nya projekt. 
• Materialåtervinning: Källsortering och logistiklösningar som möjliggör att material som inte kan återbrukas sorteras i rena fraktioner enligt gällande avfallslagstiftning.

Genom strukturering av avfallsdata, anpassade logistiklösningar och uppföljningsrapporter ger PreZero det underlag som krävs för byggföretagens interna klimatrapportering och materialuppföljning. 
 

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet